En kväll med Lollo-Fyllo
Under mitt vandrande ikväll i den unga natten i Sörping så hörde jag snart en ensam människa som gick och pratade med sig själv och närmade sig i rask takt. Hade nyckelknippan i fickan, såklart som alltid, knöt den och förberedde mig på fight. Är ganska negativt inställd till hela Sörpas A-lag och har hamnat i flera muntliga slagsmål med dom när dom sitter på sina bänkar och gapar. Dock min gamla granne Whiskey-Calle var inte så farlig, förutom några obehagliga kvällar då han tog fel dörr och klampade in i mitt kök..
Men men, personen kom upp jämsides och snackade på med sig själv och jag kände hur mitt sinne blev mörkt och jag vart så arg på han. Men då släppte jag det och började snacka med han. Och han var inte så farlig. Vi promenerade genom Sörping och snackade på om svamp, öl, barn och barnbarn.
Jag förstörde den trevliga stunden tillslut och frågade han om det var värt det för han, att offra alla dessa människor som han pratade så gott om.
"Hur fan ska jag annars orka livet" fick jag till svar.
Men men, personen kom upp jämsides och snackade på med sig själv och jag kände hur mitt sinne blev mörkt och jag vart så arg på han. Men då släppte jag det och började snacka med han. Och han var inte så farlig. Vi promenerade genom Sörping och snackade på om svamp, öl, barn och barnbarn.
Jag förstörde den trevliga stunden tillslut och frågade han om det var värt det för han, att offra alla dessa människor som han pratade så gott om.
"Hur fan ska jag annars orka livet" fick jag till svar.
Kommentarer
Trackback
